fredagen den 13e
Jo tack!
Imorse gick jag upp lite tidigare än vanligt, hasade mig in i köket och kollade tempen. -20,5 grader. Ajsan! Tänkte jag och gick ut och startade bilen, så den hann bli varm när jag skulle åka till stan. Den var ju verkligen is kall när jag klev in i den, och det var ju kanske inte alltför konstigt.
Under tiden den stod och puttrade gjorde jag mig klar, sminkade mig, borstade tänderna och satte på mig resterande kläder. Sedan ut i bilen igen. Den var verkligen is kall fortfarande!
I gamla volvo bilar är det ju en lucka vid fötterna, den går inte att stänga helt i våran bil (tydligen). Med andra ord körde jag HELA vägen till stan med 20 minus graders luft blåsande rakt på fötterna och benen. Mindre härligt när man dessutom kör i 100 till jobbet. Inte nog med det så strejkade min fläkt, så den blåste också is kallt hela vägen till stan. Det har aldrig, och då menar jag ALDRIG (!) varit så skönt att kliva ut i 20 minus som då, helt vindstilla och varmt kändes det.
Väl på jobbet kom jag på att "min" bil inte startar, den tycker inte om minus. Den bara nöffar och dör. Fick helt enkelt köra volvo jäveln igen. Å den var inte varmare efter den turen igen. Två kalla turer till blev det, för den delen och den tredje så ville inte ratten funka. Då var vi på väg tillbaka till kontoret för att äte frukost. Tydligen är servo vätskan seg när det är så kallt, iaf den lilla servon som är i volvon. Till slut efter några varv runt parkeringen vart det bättre och jag tog mig tillbaka. Såg då att tempen var i bott, ajsan! tänkte jag igen, för då kokar den väl snart. Tobias var rädd att det frusit så vi åkte och kollade, nej. Det fanns ingen kylarvätska alls. Skulle titta i något annat hål också och där var det däremot fruset! Så lite rätt hade han ju :)
Så, då satt vi på jobbet och skulle vidare, utan bil. Inte en enda bil startade på jobbet och volvon kunde jag ju inte ta. PUH!
Sen kom tobias så fick ta den istället.. Usch. Dryg dag väl.
Till något trevligare så har jag världens underbaraste unge! Hon har ju börjat prata så mycket så det inte e sant. Kommer med roliga kommentarer hela tiden.
T.ex.
En natt var hon vaken jätte länge, sprang fram och tillbaka mellan våran säng och sov lite och in till henne igen å sa att det var sov dags. När jag var inne sista gången var klockan 2.30, så jag tog upp henne å sjöng lite å så. Hon letade efter katten som vanligt - tittar på mig och säger "Katten Dako, ute kissar?" Ehm, jaaa. Han är ute å kissar, sov nuu!
Eller när Tobias, jag och Felicia var på väg till charlottenberg, så hamnade vi bakom en seg en som körde i 60. Tobias fick till slut tillfällle att köra om.
Tobias: Haha, där fick du. Köttskalle!
Felicia, med rynkade ögonbryn å viftande pekfinger: Dött... dött.. döttalle. DÖTTALLE!
Dom snappar ju upp en del :P Ibland vill man säga, som felicia säger :
MEEEMIL! GÖMMA ONGE!!
Imorse gick jag upp lite tidigare än vanligt, hasade mig in i köket och kollade tempen. -20,5 grader. Ajsan! Tänkte jag och gick ut och startade bilen, så den hann bli varm när jag skulle åka till stan. Den var ju verkligen is kall när jag klev in i den, och det var ju kanske inte alltför konstigt.
Under tiden den stod och puttrade gjorde jag mig klar, sminkade mig, borstade tänderna och satte på mig resterande kläder. Sedan ut i bilen igen. Den var verkligen is kall fortfarande!
I gamla volvo bilar är det ju en lucka vid fötterna, den går inte att stänga helt i våran bil (tydligen). Med andra ord körde jag HELA vägen till stan med 20 minus graders luft blåsande rakt på fötterna och benen. Mindre härligt när man dessutom kör i 100 till jobbet. Inte nog med det så strejkade min fläkt, så den blåste också is kallt hela vägen till stan. Det har aldrig, och då menar jag ALDRIG (!) varit så skönt att kliva ut i 20 minus som då, helt vindstilla och varmt kändes det.
Väl på jobbet kom jag på att "min" bil inte startar, den tycker inte om minus. Den bara nöffar och dör. Fick helt enkelt köra volvo jäveln igen. Å den var inte varmare efter den turen igen. Två kalla turer till blev det, för den delen och den tredje så ville inte ratten funka. Då var vi på väg tillbaka till kontoret för att äte frukost. Tydligen är servo vätskan seg när det är så kallt, iaf den lilla servon som är i volvon. Till slut efter några varv runt parkeringen vart det bättre och jag tog mig tillbaka. Såg då att tempen var i bott, ajsan! tänkte jag igen, för då kokar den väl snart. Tobias var rädd att det frusit så vi åkte och kollade, nej. Det fanns ingen kylarvätska alls. Skulle titta i något annat hål också och där var det däremot fruset! Så lite rätt hade han ju :)
Så, då satt vi på jobbet och skulle vidare, utan bil. Inte en enda bil startade på jobbet och volvon kunde jag ju inte ta. PUH!
Sen kom tobias så fick ta den istället.. Usch. Dryg dag väl.
Till något trevligare så har jag världens underbaraste unge! Hon har ju börjat prata så mycket så det inte e sant. Kommer med roliga kommentarer hela tiden.
T.ex.
En natt var hon vaken jätte länge, sprang fram och tillbaka mellan våran säng och sov lite och in till henne igen å sa att det var sov dags. När jag var inne sista gången var klockan 2.30, så jag tog upp henne å sjöng lite å så. Hon letade efter katten som vanligt - tittar på mig och säger "Katten Dako, ute kissar?" Ehm, jaaa. Han är ute å kissar, sov nuu!
Eller när Tobias, jag och Felicia var på väg till charlottenberg, så hamnade vi bakom en seg en som körde i 60. Tobias fick till slut tillfällle att köra om.
Tobias: Haha, där fick du. Köttskalle!
Felicia, med rynkade ögonbryn å viftande pekfinger: Dött... dött.. döttalle. DÖTTALLE!
Dom snappar ju upp en del :P Ibland vill man säga, som felicia säger :
MEEEMIL! GÖMMA ONGE!!
