Myyys
Ligger i soffan å lyssnar på ljuvlig, härlig, gammal musik i min bärbara cd spelare. Yes! Den är kvar än ;) alla andra sover, men inte Hannah, för ho drömde om å blanda, musik å partaj som då, när alla levde för att vara så. Tokiga, glada, en spela poker och den tredje estrada. Men vad har vi om vi inte hade det gamla? Det fina att minnas, minnen att samla. Jag var jag, kanske inte alltid bra. Men det jag stod för då är ju inte i dag. Jag är alltid densamme, men ändå så olik. Växer upp på nytt, skapar nya hjärn spöken, en dag lik. Rimma är kanske inte min starka sida, och för det ska inte ni behöva lida. Men trevligt att picka på bokstäver här och där, upptäcka att kanske flyter vi i samma sfär. När jag lyssnar på musik kommer allt på en gång, vad vore livet utan all denna sång? För som sagt kommer minnen långt inifrån, som någon sång har gömt och plockar fram med ett dån. Mina fötter stampar och händerna svajar, tror jag är kär, ilsken, ja ni hajar? Kan inte sätta ord på allt detta fina, detta fina som nu bara är mina. För det ingen annan vet om mig, det vet musiken. Vi har det gemensamt, jag och liken.
