hannah

Ja, så igår begav jag mig i väg för att "kosta på" mig själv.
Gick inte som planerat.
Kom hem med ett stycke leggings och en tröja. En foundation också. Jag vet att jag är vacker men inte så jävla snygg att jag inte behöver bättra på liksom.

Så, till mina leggings. Jag undrar varför jag envisas med att köpa dem? Varför envisas någon tjockis med att köpa dem? Det är ju inte precis smickrande. Jag klämmer ner valkarna, drar upp lite extra högt så jag får camelclaw och gömmer sedan detta med ett långt linne och en stor ploffsig tröja över det. Inte nog med att det är fult, jag tror helt enkelt inte att min mus mår bra av det här heller. Hon har inte klagat än men en vacker dag kanske det kommer.

Jag provade tröja efter tröja igår, och det enda jag kom fram till är att jag ser ut som en tegelsten utan tegel. Jag är liksom lite fyrkantig. Eller avlång. Jag är fel helt enkelt. Eftersom jag dessutom hade min nya för lilla BH på mig hade jag även fyra bröst. Men ändå lever jag i förnkelse, det måste ju vara tröjans fel att jag har så många pattar.
Det är nog inte leggingsens fel att det blir camelclaw det är nog musen som vill att det ska vara så. En ful ovana helt enkelt. Visserligen blev det ingen camelclaw igår, men vem vet. I morgon kanske den är där.

Jag är helt enkelt dålig på det där att göra mig till och se bättre ut. Jag får väl vara nöjd som jag är. Kanske till och med att jag kommit vidare med mig själv i min tillfälliga shopping procedur.

Slutet gott allting gott!

Jag är mamma. Men det visste ni redan.
Föredelarna är, ja, att det bara finns fördelar. Förutom en liten detalj, nämligen - MIG SJÄLV.

Jag kostar inte på mig själv. Inte förut.
Jag började förra året, jag gick till frisören två gånger (sist i augusti för då hade jag kostat på tillräckligt)
Jag köpte även ett par jeans och en tröja till fullpris, jag vet, det är skamligt men jag gjorde det ändå.
Jag köpte två mascaror, av en dyrare sort som för övrigt är de bästa jag någonsin haft.
OCH jag köpte en mineralfoundation.
Jag åkte på en resa utan mina barn, till oslo.
Och, ja, det är väl de sakerna jag vill kalla kosta på mig. För det är de sakerna som kostat.
Har visserligen köpt två par jeans till, ett linne, en nätbrynja och ett par skor, fast det var antingen på slutrea eller med 50 % rabatt. För jag är snål serrni.
Men summa summarum, jag kommer ihåg det jag köpt till mig. Är inte bara det lite konstigt?

Därför måste jag kosta på mig.
Det här året har jag kostat på mig en ny BH för de andra är för små så jag köpte en till som är för liten. För jag vägrar inse fakta.
Sen ska jag, måste jag, köpa lite nya kläder.
Det är hemskt att gå i gamla kläder! Mina flickor går i jätte fina kläder också kommer jag och ser ut som sunkigt avfall eller något. Det är tragiskt!
Men jag har skickat efter skor också. Jorasåattdä. Men om jag får på mig dom vet jag inte. Knappast.
Nästa påkostande blir till vintern, ett par nya skor och en ny jacka. Sist jag köpte en ny jacka (om vi bortser från omständigheterna kring nuvarande jacka) är två år sedan = fel storlek. Och fel på nuvarande. It feels trashy! Och skor köpte jag för tre år sedan. Jo, det är sant. Jag köpte ett par skor till mig själv då. Och sist men inte minst, mina vinterkängor köpte jag när jag var 14 år. Dom har jag kvar än. Kvalite = inte lika bra länge. Dessutom har jag växt en halv skostorlek så jag får väldigt ont av dom, men om man klämmer ihop tårna så går det rätt bra. Jag är faktiskt expert på att klämma ihop tårna.


Så när mina flickor kommer i sina NOA NOA kappor och fin skor kan väl jag också få se lite bra ut. Lite mindre rufsig, tufsig och pluffsig. Det vill jag, i år.

TJIPP TJIPP!

Nu har jag fåtmin precious tillbaka. Den är fin fin, eftersom det är en ny precious. Inte en enda repa.
Tur var väl att den kom också för jag hade visst fått sms igår om att jag fått gardinerna nu, som ligger nere på ICA. Tjoho! Vad många bra dagar det varit på den här veckan redan.
Fast jo, fattig har jag blivit. Jag köpte nya skor igår. Jag gillar skor. Ville ha ett par med stilett... Fast. Kruxet, 16 cm stilett. Hoppsan.


Verkligen hoppsan.

Josephine tyckte att jag hade väldans ögonfransar. Jo man tackar, finns att köpa på Lindex ;) Kul med något extra ibland.

Helgen är över och min älskade har fått massor gjort. Svärfar kom och hjälpte oss och det är verkligen uppskattat! Tusen tack! Nu ska vi invänta lönen så vi kan köpa tapeter till köket. Myrsteg, men det går framåt. Det är åtminstone inte grönt, brunt, gult och blommigt längre. Gör en hel del!
Fläkten kom dessutom upp så vi slipper stå i blindo när vi lagar mat. Och vi slipper öppna alla fönster och vädra. Ännu ett stort stort plus! Ni som vill se bilder får vackert gå in på Tobias sida på facebook och kolla, jagr nämligen telefon än och ta kort med kamera... Ja, det händer ju inte ;)

Har åtminstone kollat hur det går med min telefon och enligt min servicelänk så får jag en ny telefon. TJOHO! Det kommer alltså inte vara en enda repa. Jag är lycklig!

Nu, jobba. Sen, laga mat, äta mat, raka benen (tjusningen med att vara på simhallen, blä) och tvätta. Tjipp!

IGEN!

 

Men så här kommer det fortsätta.

Det var riktigt skönt att komma i väg och simma igår, lite mycket folk dock. Kan ju vara både bu och bä! Vi var nog drygt femton personer på två banor. Runt runt runt. Och tre par envisades med att simma i slowmotion bredvid varandra. HALLÅ!? VART SKA JAG "KÖRA OM" DÅ?!
Jag gav upp efter 45 minuter. Fick inte plats när det kom tre 70 plusare också kände jag.

Idag startade jag och Luna arbetsdagen med en kopp kaffe och en snabb promenad runt dottevik. Riktigt härligt det också, det piggar upp mig och piggar ner hunden så att säga ;)

Helg om några timmar. Barnen får en kompis som kommer och leker i morgon och själv ska jag tvätta. Spännande.

Iväntar middag. Tobias lagar han, super kocken ;) Köttfärslimpa och broccoli, gött varre!

Efter middagen blir det snabb vila och iväg mot stan och simma, som jag ska göra själv idag. Ni läste rätt - JAG tar mig iväg SJÄLV för svettas i det blå. Helt otroligt. Men skönt ska det bli. Eftersom jag är själv kanske jag kan kosta på mig lite bastu efteråt också? ;)

Nä. Enough said.

Bjuder på en bild som är cirka ett år gammal. Jag kan med glädje säga att jag aldrig kommer se ut så igen.
Nähe. Det gör jag inte alls för blogg.se vill inte ladda upp bilder idag. :/

Jag fick sjuhundraelva sms från my partner in crime, Elin förut. Kan tänka mig att hon satt och fnissade lagom mycket förut eftersom jag nu för tiden inte har någon iPhone. Jag har en nokia från typ 2006 (bah, hallååå typ liksom) vilket är lika med öppna varje sms, tänkatänkatuggatugga, läsa sms, gå ur sms, tänkatänkatuggatugga, gå in på nästa osv. Det tar en jävla massa dyrbar tid att läsa sms med andra ord. Och nej, jag har inte mitt nummer kvar heller för er som behöver veta. Och nej, man överlever som dåligt utan en iPhone!


Ja, någonstans bland dessa miljarders sms stod det att hon uppdaterade hela 56 inlägg idag. Eller hon klickade in 56 inlägg från olika dagar och publicerade dem idag. Det kräver att hon uppmärksammas! Läs Elins blogg här :)

Jag vill ha nya gardiner i köket nu när jag äntligen fått mitt kök på plats. Har en bild framför mig hur det ska se ut, MEN, det är inte det lättaste att hitta snygga gardiner?! Eftersom jag är en sån där snåljåp vill jag ju inte att de är dyra heller. Sen vill jag ha en ny matta, en lätt tvättad matta för jag är helt värdelös på att tvätta mattor. Jag hänger ut dem och sedan får de åka till tippen. Slarver Hannah, det är vad jag är!
Så, någon som har tips på snygga gardiner och mattor? Lila, grått och svart går bra. Tackar ödmjukast!

Igår, mina kära läsare, började jag ett nytt kapitel i mitt liv. Jag började.............. TATTATATATATAAAAA............. ATT SIMMA! Fy farao vad längesen det var jag simmade. 1000 meter är inte mycket alltså men nog så mycket när man inte vart igång på sex år! I morgon ska jag iväg igen och simma. På ett sätt hade jag velat idag men då vet jag att jag kommer tröttna lika fort. Bättre att vänta tills i morgon.
Min lillebror, som fått med mig på det här, tycker för övrigt att vi ska träna på gymmet i simhallen också en gång i veckan. Can't help it but I... Får liksom ont i magen av att tänka på det. Inbillar mig att jag blir ut tittad. Men samtidigt, varför skulle de stå och kolla på MIG när JAG tränar? Varför skulle JAG vara mer intressant än något annat? Eller hur?! Jag tar det med myr steg... Ja, myr steg var det ja...

Har ful bilder på datorn så jag får väl kasta upp dem också.

Eller nje. Orkar inte vända dem. TJIPP!